Blog of the Year 2010

Om ni gillar min blogg får ni gärna rösta på den här

http://apps.facebook.com/blogoftheyear/?blogoftheyear_ref=1490324211

GOTT NYTT ÅR!!!

ÖNSKAR JAG ER MINA UNDERBARA BLOGG LÄSARE!

KRAMAR

Vem ska jag tro på,,,tro på,,,tro på när?

Just nu är allting tufft och jobbigt

det är lite rörigt med stödteamet och öppenvården

konflikter kring näringsdrycker och mycket eget ansvar.Kortfattat så är det kaos i mitt huvud just nu

Fröken anorexia drar åt ena hållet och det friska och förnuftet dra åt det andra och det känns som om jag står mitt i mellan.ja det låter kanske konstigt men jag kan inte beskriva det på ett bättre sätt.

En kortafattad sammanfattning över senaste veckan.

jag har valt att inte ta mina näringsdrycker då jag valt att äta "vanligt"mellanmål i stället.

Och att fokusera på måltiderna som jag nu behåller sedan ett flertal veckor tillbaka.

När jag började hos M och G behöll jag varken frukosten,lunchen eller middagen

där av att jag inte längre fick äta frukosten hemma utan i stan i stället.

Men nu behåller jag frukosten och ligger och vilar efteråt

jag behåller lunchen och middagen.

Och fy fan vad stolt jag är över mig själv,Därför är det inte särskilt kul att få höra av min omgivning att du kämpar inte till 100% Du vill inte bli frisk till 100%

Du har inte bestämt dig.

Men jag har bestämt mig jag ska bli frisk men det går inte på ett dygn eller två

inte heller å en vecka eller en månad jag vet att det kan ta år innan man är helt frisk.

Har man utsatt kroppen för svält ska en vikt uppgång gå ganska långsamt

ett halvt till ett kg i veckan anses normalt.

Och om man länge har levt under svält,är underviktig och är smal/mager så tar det tid innan det börjar att synas på kroppen att man går upp i vikt.Ett kg upp eller ner syns inte då man redan är smal.

Jag kan förstå anhöriga till ätstörda att dom vill att det ska gå fortare att det ska synas,bli ett resultat

men snälla ni det tar tid.Tänk efter noga på hur lång tid det har tagit för den sjuka att gå ner dom kg som dom har tappat,,,Räkna då med att det kan ta dubbelt så lång tid att gå upp det igen.

Efter som att kroppen tar ska så går mycket av näringen till dom inre organen

och sätter sig därför inte direkt på kroppen.

Det tar tid,Låt det få göra det,men bara för att det inte syns på en så innebär det inte att man inte kämpar.

varje dag,varje måltid är en kamp.

Och bara för att man tappar balansen och faller så minbär det inte alltid att man inte kan resa sig igen

men man kan inte gå upprätt jämt.

jag vet att näringsdrycker är bra och inte då bara för kalorierna som dom innehåller utan för alla näringsämnen och vitaminer,mineraler.och jag försöker att se dom som medicin.

Och jag har inte gett upp jag kämpar.

Men en sak undrar jag och det är

vem ska jag tro på tro på tro på när tro på när allt här så här???

Är jag stark?Eller har jag bara en stark villja?

jag får ofta höra att jag är så stark,Att jag inger mina läsare hopp och styrka,jag blir jätteglad för alla kommentarer och för att ni stöttar mig och pepper mig i min kamp mot fröken anorexia.

Men det konstiga är att jag själv inte alltid känner mig så stark

jag änner mig ofta misslyckad,Svag,Feg mm mm

Ibland kan jag undra vem som är starkast jag eller fröken anorexia?

I dag fick jag en fråga om hur mycket jag väger men då jag av egen erfarenhet vet hur triggande det kan vara om att läsa om vikt och bmi så väljer jag just nu att inte skriva min vikt.

Jag kanske kommer att skriva om jag har gått upp eller ner men inte någrs siffror.

Men jag kan säga som så att jag har en bra bit kvat tills jag är normal viktig och ligger på ett normalt bmi.

För bara ett år sedan var jag beroende av min våg och mitt måttband

jag vägde mig flera gånger om dagen

och mätte omkretsen på min kropp och skrev noga upp om det förändrades något.

Jag räknade kalorier och vågade inte ens smörja in mig med hudkräm efter som att jag trodde att kroppen skulle suga åt sig fettet i hudkrämen och att det i sig skulle resultera i en vikt uppgång.

Jag kunde inte duscha innan jag hade min vecko vägning på öppen vården och om det regnade var jag livrädd för att bli blöt i håret för då kunde jag ju väga ett hekto mer.

Lika dant var det med att bära smycken och ha nagellack.

 jag hade speciella vägnings trosos och bh.

Ja jag hade mycket konstiga saker för mig då

saker som i andras ögon kan värka helt sjuka men för mig var det en del av min vardag mitt liv.

I dag är jag inte lika fixerad och jag använder både smycken,hudkräm och nagellack.

Även om jag ska väga mig.

Jag har kastat ut vågen och måttbandet ligger oanvänt i en låda

jag försöker att inte räkna kalorier

och jag skriver inte längre upp vikt och bmi.

visst är ångesten inför vägningen fortfarande väldigt stark och kommer kanske alltid att vara

men jag försöker att lära mig att hantera det.

Det är inte lätt,Det är en daglig kamp

En kamp som jag ska vinna!

Ångest attac av en näringsdryck!!!Ja så kan livet se ut!!!

Nu har jag varit hemma hos min lilla Mysan i ett dygn i går kom jag hem efter att ha firat en jättefin och mysig jul helg tillsammans med mamma.

I morse var jag ganska velig med om jag ville eller inte vill åka in till stödteamet för först så försöv jag mig och så är intedet som vanligt efter som M och G har semester

men jag slängde på mig lite kläder och åkte in till stan.

Frukosten gick bra men jag klarade inte av att ta någon näringsdryck.

vilade en stund och gick sedan en sväng på rean

Gick sedan tillbaka för att äta lunch kansler med ris.

Sen stötte jag på G som var inne på kontoret en snabbis och vi gick undan och hon försökte tvinga i mig en näringsdryck så efter mycket gråt och skrik så fick jag till slut i mig drycken men ångesten var på max.

Och tårarna rann längs med kinderna när jag lämnade kontoret.

Åkte sedan hem och somnade men blev väckt när mat stödet kom till middagen

det blev lax med pasta och paprika sås

men ingen näringsdryck.

Nu ska jag bara ta det lugnt eller i allafall försöka att koncentrera mig på nån film.

Hoppas att eran julhelg har varit bra.

Kramar

En mysig julafton!!!

Hej på er!

Hoppas att ni har haft en trevlig,mysig och fin julafton.

Jag själv har haft det jättebra,Tog lite sov morgon igår och åt sedan en god frukost

gjorde mig i ordning och mamma och jag lagade julmaten tillsammans

sen drack vi glögg innan maten och sedan var det att ta den fösta tuggan av julskinkan.

Sen fikade vi och tittade på Kalle Anka och sen var det dax att öppna julklapparna

är super nöjd över allting som jag har fått=)

Sen blev det en slapparkväll framför tv med julkonsert och barfota Ernst Kirsteiger (eller hur det stavas)

Kollade sedan på Hälsoresan som man sett fölera gånger och framåt 24.00 lockade sängen och min nya bok som jag fick.

Son ganska länge i morse

skönt.

Idag ska jag se om det går några bra filmer på tv och bara hålla mig inne och mysa

för att i morgon åka in till stan och handla lite på mellandags rean.

Hoppas att ni har haft det lika bra som mig!

Kramar

Lizzieflickan!

                                                                                                             
                                                                                                        God Jul!
                                                                                        Ta hand om er och kämpa på!
                                    
                                                                                                Kram Lizzieflickan

Redo för julen och allt det som hör till!!!

Ja nu står julen utanför dörren och jag vet själv hur jobbigt det är när man tänker på alla tindrande ögon,julmat,julgodis mm mm.

Julen är en så laddat tid på året och en jättejobbig helg för många människor.

Många sitter ensamma för att dom inte har någon att umgås med,Andra firar en riktig bullerbyn jul medans endel kanske inte alls firar jul,ja julen kan se så olika ut.

Jag själv är ingen jul älskare men jag tycker endå att det kan vara/är mysigt på julaftonsmorgonen då den där speciella känslan finns där.Snön ligger spegelblank utanför fönstret och julmusiken hörs dovt från grannen ovanför.

Kalle Anka och hacke hackspett,Askungen,Robin Hood mm

Klockan 15.00 samma sak varje år.

Sen är det julmat överfulla bord med prinskorv,köttbullar,julskinka dopp i grytan mm mm

Själv äter jag det jag tycker är gott och som jag vet inte ger mig så mycket ångest

jag kan själv välja vad jag vill äta och vad jag inte vill äta.

Knäck,kola,is choklad och glögg hör julen till men man måste inte äta utav det

låt bli nötskålen om det ger dig ångest

skippa gröten på kvällen men försök att våga testa

julafton är det en gång om året och visst är vi värda en bit choklad en gång på ett år?

Det är självklart att vi är det!!!

Själv ska jag fira julen tillsammans med mamma

det blir ett litet jul bord och vi gör det som faller oss in vi myser skrattar öppnar julklappar ser på Kalle Anka för att sedan på kvällen sappa runt mellan olika kanaler på tv.

Hoppas att eran jul blir fin och mysig

Julafton lir det endå

så det är igentligen ingen ide att gå omkring m,ed ångest innan.

Men jag vet,,,Det är en svår och jobbig helg för många.

Hej på er!

I dag var det sista dagen med M och G innan julen.

Frukost och vila på värma sedan lunch på café` m tacotallrik med kyckling möta upp mamma för en snabbfika sedan tog jag bussen hem och hann bara vara hemma en liten stund innan M kom och det var dax för middag

M stannade kvar flera timmar och vi hade det riktigt trevligt först var det lite diskussioner vid maten men sedan fikade vi tittade på kort och pratade.Så kvällen blev lyckad.

Nu väntar jag på att nattstödet ska kika förbi och sedan ska jag se sista delen i serien Sandhamn.

Min medverkan i Karlavagnen.

http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=2807409



      Spola fram tills det är ca 20 min kvar av programet!

Nån jävel hackar sig in på bloggen!

Lite bilder från helgen!

4 advent!!!

Hej på er!

Fick lust att skriva av mig lite jag kommer inte att sluta blogga men jag kommer bara blogga när jag känner för det.Jag vill inte känna pressen från mig själv att jag måste blogga varje dag så nu kommer jag att göra det när jag har lust.

Ja vad har hänt sedan sist?

Det är knappt så jag kommer i håg själv hur veckan har varit=)

jo i Tisdags var jag hos sjukgymnasten för vägning och samtal vilket gick bra

men ångesten inför vägningen var hemsk jag var rädd för att jag skulle ha gått ner i vikt och fått ett lpt lagom till ju (kul nej tror inte det)

Men sedan den vanliga oron för att jag skulle/ska gå upp för mycket och för snabbt i vikt.

Efter linchen mötte jag upp mamma som fällde med mig och köpte en ny mobil en sony Ericsson experia x 10 mini.

Sen träffade jag min stödperson och vi lagade kycklingsallad hos mig.

Onsdagen var jag som vanligt inne i stan och åt frukost,lunch o middag med M och G.

På Torsdagen åt jag frukost i stan sen åkte jag upp till sjukhuset där jag hade fått en kallelse för att göra ulltraljud på hjärtat,ekg och några andra saker.

Det tog 2 timmar men det preliminära svaret var att allting såg bra ut

grymt skönt vilken lättnad.

Sen blev det en snabblunch med M och G

och kaffe med mamma och moster.

På fredagen efter lunchen åkte jag hem till mamma.

Och i går var vi på en riktigt trevlig middag hos ett par bekanta

super god mat och vin trevligt sällskap och mycket skrattande.

Fröken anorexia hade som tur var valt att stanna hemma så jag åt grädde i efterrätten villket jag inte har gjort på fölera år.

Vid 23.30 tog mamma och jag bussen hem till mig där vi värmde os med en mugg te och ett knäckebröd innan det var dax för sängen.

Mamma åkte hem idag efter att vi ätit frukost och jag bjudit henne på lunch.

Har slagit in lite julklappar i dag städat och bara slappat nu ligger jag i soffan och glor på film men ska snart hämta mig en stor mugg te.

Kram

Jag kanske slutar blogga/tar en paus???

Jag vet inte varför men just nu så känner jag att jag inte har så mycket att bidra med via bloggen.

Bloggtorka?ja kanske.När jag startade bloggen för lite över ett år sedan var min tanke bara att fåksriva av mig,jag var annomun och ganska privat men allt efter som tiden gått så har jag blivit allt öppnare och delat med mig om hur min vardag och hur mitt liv ser ut.

Mitt liv min kamp mot anorexian.

Men nu känner jag mig tom mitt liv går sin gilla gång dagarna blir till veckor som sedan blir till måander

men jag jag tsår fortfarande kvar och trampar

samma sak varge dag frukost,lunch,middag ett och annat möte,Tårar,ilska,förtvivlan.ensamhet mm mm.

Men jag har inte nått så långt som jag velat göra varken med mig själv eller med bloggen.

Jag har lärt känna fantastiska mäniskor via bloggen

och en del vet jag inte alls villka ni är.

Kanske tar jag bara en paus,Kanske bloggar jag i morgon igen eller om några dagar,en vecka ,en månad eller kanske om ett år?

Tack för ert stöd,uppmuntrande kommentarer,

och alla era värmande ord.

Kramar

Halvdåligt humör!

I Fredags åkte jag hem till Mamma efter att ha insett att det blir för mycket att klara helgen själv med maten

så middagen blev hemma hos mamma.

I går var jag på Ikanohuset och Ikea en sväng med mamma och moster men vi gick lite varför sig.Där det även blev lunch

jag är inte då jätteförtjust i att äta ute men jag tog lax några grönsaksbiffar.

Sen möttes vi upp och tog en fika och sedan åkte vi hem.

Kvällen tillbringades i soffan med taccopaj till middag.

I dag har jag varit/är på halvdåligt humör utan att egentligen veta varför mamma o jag pratade om i fall jag skulle åka hem till mig i dag men bussarna går så jävla dåligt till berga på grund av vädret så det var inte säker att jag skulle kommit hem eller kunnat åka in till stan och frukosten i morgon

så vi bestämde att jag ska stanna tills i morgon.

Kanske är det så att ångesten ligger där och lurar dels för att jag inte vet vilken dag jag ska väga mig den här veckan och så är det ju viktgränsen på ** kg som är jobbig jag får bara inte gå under det för jag vill inte hamna på avd 37 fan det är hemskt där,Visst skulle jag gå med på att läggas in om jag visste att det gav mig något och var till hjälp men det är det ju inte,Snarare tvärt om.Sur och stressad personal som har noll koll på både då det gäller mat,näringsdrycker,matvak,toabesök,mediciner mm.Och sedan vetskapen om att vara inlåst och helt utan talan och rättigheter nej usch vilken mardröm.Det räcker med samtalet som vi hade med läkaren på avd för några veckor sedan,jag kan fortfarande känna psyk lukten i näsan  och känslan när dörren låstes  när jag gick in där och glädjen och pirret i magen som jag kände när dörren låstes upp för att äntligen släppa ut mig i verkligheten igen.Det är en känsla som måste vara svår att förstå om man själv aldrig har upplevt den.

Ja jag kan i alla fall konstatera att jag inte är på topp idag i allafall.

Eller oxå är jag bara allmänt deppig?

Fan kul är det inte i alla fall

I dag har jag kokat lite knäck och gjort snöbollar

ja så kreativ har jag varit=)

Nu lockar sängen och en ny tidning.

Kram

Lizzieflickan

Fredag morgon!

God Morgon!

Ligger i soffan framför nyhetsmorgon och bara slappar

stödet har varit här och vi har ätit frukost.

Tyvärr så har väl inte dom här dagarna som sett lite annorlunda ut inte gott lika bra som jag hade hoppats men jag är endå ganska nöjd med vad jag har klarat av skälv.

Det som kanske inte har gått så bra är näringsdryckerna och vilan efter frukosten.

Visst har fel tankar dykt upp mellan varven och även lyckats få övertaget ibland men man kan inte göra mer en sitt bästa.

Men jag tror att det lätt kan bli så att om man är van vid att ens vardag ser ut på ett speciellt sätt och man har sina vanor och tider så kan det lätt bli lite fel om allting inte är som det brukar vara

och speciellt om man har en ätstörning så tror jag att det kan bli så.

Men så länge man vet att man har gjort sitt bästa så får man vara nöjd med det.

Till lunch i dag blir det spagetti och köttfärsås

och sen vet jag inte vad jag ska äta till middag.

Jag längtar till Måndag igen och den varma sköna värmedynan=)

Och frukosten smakar alltid bättre på kontoret=)

ha ha oj vilken vane människa man blir.

Men min lilla Mysan njuter i allafall av att ha matte hemma hon går som en trogen liten följeslagare efter mig och ligger nu i soffan vid mina knän och sover så sött.

Tänk vilket sällskap det är med djur men även ett stort ansvar

men ååå vad jag älskar Mysan<3

Kramar

                                                                        Mattes älskling!

En heldag hemma!!!

Hej på er!

Den här vackan har inte sett ut riktigt som vanligt

i Tisdags var M och G på utbildning så jag åt med vikarier

sen var det som vanligt i går igen.men i dag har jag ätit både frukost lunch och middag hemma

tillsammans med en vikarie som kom hit vid 08.00  för frukost

och sen blev det lax och mathavre med currysås till lunch och till middag blev det hemmagjord kyckling sallad med ciabatta.

Så jag har pysslat lite hemma och legat i soffan framför tv

men det har känts lite ovanligt och jag saknade frukosten och vilan på kontoret.

I morgon blir det frukost och lunch här hemma och sen är det täbkt att jag ska klara middagen själv.

Jag har varit nervös för dom här dagarna men det har gått bättre en vad jag trodde att det skule göra.

På Lördag ska jag hem till mamma för på Söndag ska vi koka knäck och göra lite annat julgodis sen åker jag direkt in till M och G på Måndag morgon och äter frukost och vilar på värmedynan som vanligt.

Ikväll blir det nog soffmys med film och te men först vänar en dusch.

Kram

En knuff i rätt riktning!!!

Efter ett grymt jobbigt dygn med ångest i drivor

tårar,rädsla,oro,ångest,och en stark känsla av hopplöshet

känns det nu bättre i blan kan det vara den där lilla extra kramen som kan få en in på rätt spår igen få en att hamna i rätt tankemönster.

Frukost i morse sedan vägning ångesten rev o slet i min kropp låg som en tjock dimma så tjock att man nästan kunde ta på den,,,

Men vägningen gick bra inget lpt ingen inläggning på avd fortfarande fri

fri men under ansvar fri men inte från anorexians klor men jag slåss,,,slåss för att bli fri jag biter river klöser

för att åter få överta rätten till min kropp och mina tankar inte fröken anorexias.

Tänk om jag aldrig ,,,,

ja det är tankar som jag ofta har tänk om jag aldrig hade börjat banta,Tänk om jag fått hjälp i tid.

Men tänk om finns lixom inte.Om jag inte hade blivit sjuk i anorexia kanske jag inte skulle ha varit den jag är i dag?

Och jag skulle inte bära med mig alla dom erfarenheter som jag har i min ryggsäck.

Vem/vad hade jag varit/gjort idag om jag inte fått anorexia?

Det är något jag aldrig kommer att få veta.

Men jag tror inte att jag skulle ha träffat alla dessa underbara mäniskor som finns vid min sida

så allt ont som inte för något gott med sig.

Självklart önskar jag att jag slupit all ångest och allt som fröken anorexia fört med sig

och jag önskar ingen detta helvete

jag vet att du som läser det här kanske tänker vadå jag har inte anorexia jag är inte sjuk jag har kontroll

men risken är att du tappar kontrollen och har du väl gjort det är det som ett ekorehjul.

Det är inte värt det

du har säkert både läst och hört just dom orden förut

men JAG vet vad jag talar om

JAG vet villket helvete det är.

Och nej jag har inte läst mig till kunskapen som jag har av ätstörningar

det är mina egna erfarenheter mitt liv min kamp.

Jag är ingen expert som vill/kan vifta med ett trollspö för att avskräcka just dig.

Och jag vill inte leka diktator genom bloggen.

Men jag vill bara uppmana stötta och dela med mig av mina erfarenheter.

Jag kommer aldrig att kuna hindra att sjukdomen anorexia existerar.

Men om min blogg och min kamp kan hjälpa någon,Om så bara någon

så är det värt det.

Så ta dig en tankeställare i god tid

innan ekorehjulet snurrar allt för fort.

Kramar

Lizzieflickan.

Jul ångest!!!

I morse när klockan ringde ville jag bara vända på mig tra täcket över huvudet och somna om igen.

Ville glömma allt som har med mat,vikt,näringsdrycker ja anorexian överhuvudtaget.

Men det hjälper inte at jag isolerar mig och försöker att gömma mig för omvärden det är inte den som är min fiende det är det anorexian som är.

Varför är det oftast så att man som ätstörd ofta börjar må sämre några veckor innan jul?

Är det för att det är en högtid som består av mycket mat träffa släktingar glädje tindrande ögon och skumtomtar i mängder?

Hos mig är det så att jag känner en stor press innan jul att jag måste hinna handla alla julklappar slå in dom

julpynta mm mm.

Jag måste orka kämpa över jul helgen äta skratta vara finklädd,hålla i hopp vara stark

tvinga ubdan anorexian/dom anorektiska tankarna

och efter jul då kan jag pusta ut.

Men igentligen så är ju julhelgen inte mer en en vanlig helg

vad är det som säger att man måste äta skumtomtar vara finklädd,smaka av allt som står på julbordet

och se på kalle anka?

Igent igenligen finns det inga måsten,inget rätt och inget fel.

Själv kommer jag att vara tillsamans med mamma i jul

inte särskilt finklädd inte äta skumtomtar

och inte ha ett julbord som räcker i flera dagar

utan jag äter det på julbordet som jag vill äta och som jag ycker är gott.

Visst kanske jag ser på kalle anka men det är för att jag vill

på kvällen brukar det bli glögg och nåt julgodis(inte skumtomtar)

Och nån bra film.

Visst skulle det vara kul att fira en riktig bullerbyn jul

någon gång med massor av fol tindrande barnögon,snö i mängder ,dans kring granen,dopp i gryta,och julmusik i bakgrunden.

Men för mig är det inget måste att stryka julduken,klä julgranen,lacka julklappana,och lägga in tre sorsters sill,

och göra risalamalta.

Nej jag försöker att se julen som vilken helg som helst

och äta och göra det jag tycker är mysigt.

Kram

Lizzieflickan!

Söndag kväll,,,Tom på tankar.

Har inte så mycket att skriva,Helgen tillbringades tillsammans med mamma en riktig myshelg med taccos,te långa frukostar mm mm.

Åkte hem till berga idag och har bara slöat i soffan och sett av två filmer.

nu ska jag och Mysan krypa ner i en renbäddag säng och sussa riktigt gott.

I morgon ska jag äta frukost med M och G som vanligt lunchen i lokalen och middagen hemma hos mig.

Kan bara konstatera att det är Fredag igen!!!

ja nu är det Fredaf igen dagarna och veckorna går så fort jag fattar inte vart tiden tar vägem.

Dagen i dag har sett ut som alla andra dag frukost i stan (fick åka med nattstödet i morse) =)

Sen vila provtagning på öppenvården och sedan lunch.

Mötte upp mamma på stan och vi åkte och handlade lite käk till kvällen det blir taccos

och nån bra film.

Åker hem till mig i morgon om det inte är full snöstorm.

Annars blir det en lugn helg som det ser ut nu har inget inplanerat direkt så det är skönt,Vill inte ens sticka ut näsan i det här vädret nej när det är typ 1 meter snö och svinkallt föredrar jag att stanna inne i värmen under en filt liggandes i soffan framför en bra film eller en bra bok,liter vis med te i min ny termosmugg har teladdat inför sitta-inne-och-mysa-vädret med kokos-choklad te,glögg te, peparkaks te,saffrans te och jul te

så ja som ni säkert förstår så älskar jag soffmys med te.

Nu ska jag snart ta min nya tidning slänga mig på sängen och läsa lite.

Sen blir det mat.

Kram

Lizzieflickan

Jag går genom tavlan ut ur allting!!!

Varför är det så att när man tappar fotsfästet så faller man så djupt?

Varför kan det inte inte bara räcka med att snubbla lite?

I går kväll var ångesten på max så nattstödet skjutsade hem mig till mamma så att vi fick sitta och prata en stund och sedan sov jag över där.

I morse åkte jag in till M och G som väntade med dukat frukostbord som varje morgon

bröt där i hopp och tårarna sprutade vilade sedan en stund och trotsade sedan kylan och gick en promenad för att samla tankarna.

Sen var det lunch och i dag kom dom inte med vilken lunch som helst utan pizza följande skedde jag bröt ihop grät och var förtvivlad över att behöva äta pizza när det redan var jobbigt nog

men 2 bitar pizza och en näringsdryck fick jag sedan i mig

vi gjorde sedan sällskap till kontoret o pratade lite om hur kvällen ska se ut

sedan gick det inga bussar hem till mig på grund av all jävla snö så jag fick åka till mamma och fika och blev sedan upphämtad av J som oxå jobbar i stödteamet och vi åkte hem till mig och åt en pastasallad med kyckling och satt och pratade lite.

Nu väntar jag på att nattstödet ska komma och jag måste inta den sista näringsdrycken för i dag vilket känns riktigt riktigt jobbigt men jag har lovat M att jag skulle dricka den och det löftet vill jag hålla.

Sen ska jag försöka sova

natten som var blev det inte så mycket sömn då tankarna inte ville tillåta det.

I morgon blir det frukost o lunch som vanligt sedan ska jag möta upp mamma och följa med henne hem och sova där tills på Lördag.

Nu sitter jag i soffan i myskläder med datorn i knät,en film som går i bakgrunden och tända ljus på bordet och en spinnande katt på armstödet.

I fönstren lyser adventsljustakarna

och ute faller snön i stora flingorr långsamt mot marken.

Nu är det verkligen vinter

och jag har glömt att öppna dom två första luckorna i adventskalendern

Kram

Här ligger ångest och snö i stora drivor!!!

Hej på er!

Idag är det en riktig ångestkväll så mitt inlägg blir kanske inte värdens mest upplyftande.

Frukosten gick bra men lunchen var lite jobbigare med någon restaurang mat potatismos och någon biff med brunsås till och så näringsdrycken.

Sen fick jag veta att M och G hade fått ett akutmöte när G skulle ha kommit hem till mig på middagen så jag fick två val antingen så skulle jag vänta kvar i stan på dom eller så skulle jag köpa färdig mat och äta hemma.

Jag har jättesvårt för tvära kast och snabba förändringar jag vill att allt ska vara som "vanligt" så ångesten steg.Jag ringde hem till mamma och frågade om jag fick äta där men hon sa nej för hon behövde denhär kvällen för sig själv.Så jag gick tillbaka till M och G och då erbjöd dom sig att köpa en film till mig och en färdig sallad som jag skulle hemma själv och så blev det.

Ångesten ligger som en dimma i luften så tät att jag nästan kan ta på den.

Oro inför min vikt då jag redan gått under minimum strecket för inläggning och lpt.

Så på Tisdag måste jag ha gått upp i vikt annars blir det avdelningen villket är en mardröm.

Men jag kämpar verkligen på dricker mina drycker och följer mitt schema.

Det som gör mig ledsen och orolig är att det snart är jul och jag vägrar att fira jul på avd 37 någon mer gång aldrig.Jag skulle må så fruktansvärt dåligt av att vara inlåst och av att ha svikit mamma

jag vill så gärna fira en mysig jul med mamma och katterna.

Jag kan känna av mammas oro och ledsenhet

det är jobbigt för det sista man vill är ju att såra sin familj.

Jag har lovat mamma så mycket och ljugit så mycket för henne under alla år

och nu försöker jag verkligen att få tillbaka hennes förtroende igen.

Jag vet att det är jättesvårt för mamma men jag vill bara att vi ska vara mor och dotter

ha kul ihop fika,se film umgås.jag vill inte längre lasta över mina problem på mamma

jag måste lära mig att stå på egna ben.

Lika svårt som det måste vara för mamma att släppa "vårdar rollen"

Lika svårt är det för mig att veta vad ska jag berätta hur öppen ska jag vara?

Jag  har ju inte så mycket att berätta så egentligen förstår jag inte ens varför min blogg är intressant?

Jag berättar för er hur jag mår,hur det går,vad jag gjort,vad jag ätit.mm mm

Men endå så finns ni mina trogna bloggläsare kvar.

Och om ni har orkat att läsa enda hit är ni otroliga.

Jag vill sågärna kunna ge något tillbaka till min omgivning och till alla som tror på mig och finns för mig på ett eller annat sätt.Något mer en bara tack.

Jag har min underbara älskade mamma,jag har M och G från stödet som ställer upp till 100%

jag har Rutan från stödfamiljen,kontaktpersoner,sjukgymnaster mm mm ja listan kan göras lång.

Och jag har er,Ni mina trogna följeslagare som stöttar mig och peppar mig med era värmande kommentarer

och uppmuntrande ord.

Jag har så mycket,Varför kräver jag då ännu mera???

Den här kramen är till just dig!

Ja du som läser detta nu.

Tack för att just du finns!