Jag måste få dom att förstå!

Men hur ska jag kunna förklara?att smärtan vrider sig som tusen knivar i bröstet?Som om ett vällustigt rovdjur långsamt förtärde mig inifrån,En väldig ångest som med rakbladsvassa tänder och kalla,hala,blixtsnabba lemmar som är omöjliga att befria sig ifrån. Skulle jag kunna beskriva tomheten och kännslan?Att varje soluppgång signalerar att ännu en meningslös dag är i antågande.Meningslösa timmar fyllda av lika meningslösa aktiviteter.Skulle jag kunna förklara att drömmarna är så intensiva och verkliga att jag gråter av besvikelse när jag vaknar.badande i svett.Kan man någonsin få någon annan att förstå något sådant?Och även om jag skulle lyckas vad skulle det käna till egentligen?